Citat:
Ursprungligen postat av
slemhog
Vid ögonkontakt med ett mindre antal personer jag stött på i livet, så har jag noterat deras ögon hela tiden rör sig hit och dit när man sitter och samtalar med ögonkontakt, som att deras ögon liksom granskar en på något sätt, typ studerar ens minspel och känslomässiga reaktioner och läser av en. De brukar även ha lite mer uppspärrad blick än normalpersonen och framstå lite stirrig.
Alltid känt ett instinktivt obehag med det mindre antal individer jag upplevt detta med.
Är de någon som känner igen detta och förstår vad jag menar?
Vanliga människor brukar ha en fast blick och titta bort ibland, mer emotiionella minspel under konversationen. Vissa andra kan kännas lite spända och ler en hel del, andra inte lika närvarande eller kanske kisar lite.
Vad kan denna granskande blick bero på? Har de någon psykologisk problematik, kanske narcisst/psykopat?
En person jag umgicks mycket med, som jag såg väldigt många solklara beteendedrag på den hade någon form av narcism/problem med empati, hade denna granskande blick där ögonen rör sig som ping pong bollar när vi satt och samtalade med ögonkontakt, mer i situationer där den kunde säga saker som skapade negativa känslor hos mig och jag märkte jag blev känslomässigt påverkad och som denne försökte läsa min reaktion.
Den andre personen jag upplevt detta med i närtid försökte ofta kopiera mig, sen hela tiden överträffa mig. Köpte jag en statusobjekt, köpte den ett lite bättre sak. Åkte jag på en 4v drömresa få förunnat, åkte den 5-6v till samma ställe.
Folk tycker det är behagligt att ha ögonkontakt med mig. Empatistörda känner sig trängda och iakttagna och då vägrar jag släppa blicken. ”Ping pong bollar” har dykt upp bland så jag kanske förstår vad du menar. Under dessa gånger så vet jag att de har haft nåt att dölja eller undanhåller nåt. Kan det bero på det?
Det är inte problemet. Du behöver slappna av.